Häromdagen tog vi en sväng, min syster och jag. Med barnen på släp. Destinationen var ingen mindre än det gamla stall där vi hade vår häst. Nostalgi. Man kan inte annat än att längta tillbaka. Litegrann. För visst var det en härlig tid, men också en tid av så mycket slit, frusna tår och dammiga kläder. Om jag fick chansen att börja igen? Jag skulle nog ta den, faktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar